Sunday, February 15, 2009

Läs min brors inlägg om KIDS IN ASIA-grymma killar på resa i Thailand i 3 månader!








"Så här skriver min bror Per om grabbarna och Thailand-Fotavtryck i Asien,grymt 700 besökare om dagen drar de in på sin blogg"







Två tunga kids som är precis så där emellan skolan och den senare verkligheten drar just nu runt i Thailand i tre månader.En möjligen blivande fallskärmsjägare och en kommande egen företagare. Obekymrat och med glimten i ögat, upplever de Thailands alla bu och bän!
Det är nog smekmånad än, men de reser med en härlig inställning. Allt det positiva jublar de högt över, och det mindre positiva rinner bara av dem i hettan.

På tre dagar i Bangkok hade de mött otaliga bedragare, en hade ägnat en halv dag åt att hjälpa dem innan han tog med dem till den usla skräddaren, som tjatat huvet av kidsen som dock tog det lugnt. Inte ens en felsydd skjorta ville de ha..vilket irriterade den enerverande nepalesen enormt.
Lite mer beklämmande är alla som vill sälja narkotika, inte mindre än fyra gånger hade de blivit erbjudna marijuana i Bangkok.
gatorna är fulla av samma nissar som för 14 år sen då jag drog runt på liknande sätt. Men de här idioterna måste jobba hårdare idag och längre vad det verkar..OBS FÖLJ INTE MED THAILÄNDARE SOM PÅSTÅR ATT DE VILL HJÄLPA ER I BANGKOK!
Det är en storstad, folk har inte tid att både jobba på bank och samtidigt hjälpa turister.

Jag glömmer aldrig ansiktsutrycket på en liten flicka som följde efter mig i Chiang Mai,den gången 1994, mest för att hon var fascinerad av hur en farang såg ut och så ville hon säga några ord på engelska. Mitt i det kom en idiot och försökte trycka en packe majja i näven på mig..
När hon såg hur besviken jag såg ut när den där snubben kom fram, förvreds hennes ansikte också och sen sprang hon därifrån.

Hur som haver. Jag mötte upp med kidsen i Bangkok,(tackar för en barnbilstol som de släpat halva jorden runt via Abu Dhabi o till Bangkok).
När jag kilade runt på stan med kidsen, som en slags dåliga replika av Bill Murray ur Lost In Translation, (Kände mig mindre hipp i gänget om man säger så- mer forntid:)) kom det flera personer och skulle sälja massa skit till dem, och ett flertal "jag har en släkting i Sverige-bedragar typer".
Jag blev till sist sur! Jag är inte van,de kommmer aldrig till mig nuförtiden.
Bedragarna blev också sura på ett sätt " vadå vi vill bara snacka lite stilen"., dvs när de blev artigt avvisade.
Jag hade glömt vilken kamp det där kan vara i Bangkok.
Sen allt tjatet från alla tuk tukar om horbarer hit och dit, sex show ditten o datten.
Visst jag vet, jag vet..det här är väl inget nytt och det känner jag väl väl till..
Men det blev en slags retro upplevelse rent känslomässigt. Tyckte att för fan nån måtta får det väl vara, lämna kidsen i fred.
Det är som att gå i regnskogen antar jag. Om man ser ett djur där så har hundra redan sett mig och försvunnit sin väg.
Antar att normalt sett när dessa bedragare och knarksäljare ser mig tänker de att det är en sådan där övervintrad jävel-ingen idé.Lite otäck känsla hur de spanar överallt dock.
Alla storstäder har sina kräk, men det känns som om Bangkok har fler... fler än flest.
Därför prisar jag kidsens sätt att bara låta dessa stollars erbjudanden rinna av sig..
De verkar också njuta av att slippa "Bangkok madness" för ett tag.

Följ framfarten på deras blogg Kids in Asia som är hetare än vad denna blogg någonsin har varit.Bara på några dagar så drar den in 700 besökare per dag!

Ännu ett gäng backpackers tycker ni nu, njäe de är alltså inte helt den typen. De kikade exempelvis med stora ögon på de varelser som befolkade Khao San rd.
Skall bli intressant att se vad kidsen lär av livet häröver, och vad som sker med dem.Skall de sluta som tatuerade lirare med dreadlocks på Khao San till sist de också..
Nu ser jag det där med resandet med andra ögon tack vare dem. Upptäckandet, äventyret som fanns när man var i den åldern.
Jag ser bla fram emot deras recension av "Flight of the Gibbon".
De vågar ju helt andra saker än oss gamle..

Nu är de kulturella uppe på Doi Suthep berget, dit jag sände dem idag.Påtvingade riktiga skor och ordentliga kläder.(njäe ärligt talat de frågade faktiskt vad man bör ha på sig)

2 comments:

Martina said...

Ni är bara så grymma! Coolaste föräldrarna någonsin. Kul o läsa din brorsas reflektioner kring resandet, tror man ser på saker och ting helt annorlunda när man blir äldre. Kram

Anonymous said...

Tack för det Martina.Jag tror inte det är säkert att ungarna hller m,ed dessvärre.Ja det finns fördelar med att åldras med.tack och lov!